Fläskslottet som sprack.

När man, som jag, har varit gravid så tenderar tyngdlagen att rusa framåt i tiden. Både arslet och tuttarna hänger plötsligt och fladdrar i olika takt när man rör på sig. Till detta fladder hör också låren, magen och underarmarna till. Satte man en liten pingla på varje fläskdel så skulle man nog få till en riktigt originella symfoni.
Men nu var det röva å bröna som gällde. Gör man, som jag, ingenting åt detta gravidfläsk och förlusten av gluteus-muskler samt bröstmuskler, så får man gott stå och rulla ihop  brösten likt en vårrulle, knöla in dom bh'n och hoppas att dom inte råkar glida ut under dagen. Stillasittande läge har funkat fint för mig.
Rumpan då. Jag hade en riktigt snygg bakdel innan jag blev på tjocken. Man har ju alltid något man är mer eller mindre missnöjd med på kroppen, men just min bak var jag ytterst nöjd med.
Nu är det lite som med brösten. Den hänger ca 5cm längre ner, och volymen har.. Ja, pyst ut kan vi väl säga. Den är nog fortfarande lika stor, men platt, och när då tajta jeans skall mökas på får man ta i för kung och fosterland för att få dom till knäppning.
Vad resulterar allt detta i då? Jo, bh'ar slängs åt höger och vänster, men framförallt.. Byxorna spricker! Att röven blitt platt gör ju att byxorna slits åt sidorna vilket försvagar mittpartiet. Gå inte runt och tro att arslet försvunnit nu, nejnej, det har bara flutit ut åt sidorna.
Så här sitter jag nu, tacksam över att ha fått livets mirakel, förundrad över att kroppen kan tänjas sig till det yttersta utan att spricka, och sist men inte minst.. Ja.. Äh. Det är nu jag ska sluta klaga och börja träna? Ta hand om min kropp och sådär? Bäst jag tar en till Polly och funderar på det ett tag.
/E